torsdag 2 september 2010

Jämlikhet och Kvotering

Hmpf, den här bloggen börjar mer och mer bli en politisk blog, men det är kanske inte så konstigt i valtider. Jag tycker det är viktigt att befrämja demokratin och att göra sin röst hörd genom att rösta, och detta året har jag bestämt mig för att inte slentrianrösta på det parti vars ideologier jag tror, men faktiskt inte vet, överensstämmer bäst med mina egna värderingar, utan faktiskt fördjupa mig, åtminstone lite grann, i frågor som betyder något för mig. Jämlikhet är en av den!

Jämlikhet har länge, det sista decenniet eller så :-), varit en het fråga. Åtminstone för vissa partier. Jag trodde att min bild av vad jämlikhet är var den allmängiltigt accepterade, men lite grävande visar att så inte alls är fallet.

För mig innebär jämlikhet samma förutsättningar för alla, oavsett kön, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt eller handikapp. Alla skall, på lika villkor, ha möjlighet att göra det bästa av sin situation. I ett jämlikt samhälle skall till exempel samma prestation ge lika lön, oavsett om man är man eller kvinna, svenskfödd eller av utländskt ursprung. I ett jämlikt samhälle bedöms alla utifrån sina färdigheter utan att lägga värderingar i kön, ursprung eller andra faktorer som inte är av betydelse inom det man bedöms för.

De partier som mest uttalat verkar för, och borde sätta jämlikheten bland de högsta frågorna i sina partiprogram och valmanifest är till synes av en annan uppfattning om vad vad jämlikhet är.

Det finns på vänsterpartiets hemsida flera exempel på att en statistisk lika fördelning mellan könen är deras bild av jämlikhet, och de uttrycker absolut rättvisa som en femtioprocentig kvotering till vardera könet. Också för Feministiskt Initiativ verkar kvotering vara nyckeln till jämlikhet. Detta gör mig oerhört irriterad!

Hur kan möjligtvis kvotering leda till jämlikhet, definierad enligt ovan? Det är närmast tvärtom. Om man får högre lön, eller ett specifikt jobb, just för att man är av manligt eller kvinnligt kön, hetrosexuell eller homosexuell, handikappad eller utan handikapp, svenskfödd eller invandrare, och bara anställs för att fylla en viss kvot i statistiken och påvisa att det är lika antal mellan olika grupper, så har man särbehandlats på ett, i mitt tycke, högst ojämlikt sätt.

Om jag, ur ett jämlikhetsperspektiv, riktigt försöker söka något positivt med kvotering, så är det enda jag finner att kvotering i extremt lyckosamma fall kanske kan leda till en ökad acceptans. Om man på till exempel en arbetsplats som av tradition, fördomar, eller andra jämställdhetsmässigt sätt, ovidkommande anledningar, saknar personer av ett visst kön, eller ur en viss grupp, blir genom kvotering påtvingad en medarbetare som sticker ut, men som visar sig högst kvalificerad för uppgiften, borde sannolikt acceptansen öka och vyerna vidgas. Om personen däremot inte visar sig vara bra nog, och det krävs antagligen i ett sådant här fall att man är betydligt bättre än genomsnittet, så slår det nog snarare tvärtom och fördomar infrias. Jag tror att det finns bättre metoder (moroten framför piskan) att få, statistiskt sätt, ojämlika arbetsplatser att inse att mångfald berikar.

Om jag, av statistiska skäl, skulle särbehandlas och få, eller inte få, ett jobb på grund av mitt kön eller hudfärg, skulle jag absolut känna mig ojämlikt behandlad. Vem vill gå och känna att man inte förtjänar ett jobb för sina kvalifikationer, utan bara har fått det därför att man tillhör en viss grupp?

Statistik är inte jämlikhet! Kvotering säkerställer bara statistisk likformighet, inte jämlikhet! Jag vill värderas efter vad jag kan prestera, inte utifrån vilket kön jag tillhör, eller vilken geografisk plats jag är född på. Kvotering innebär att jag värderas efter hur min omgivning ser ut, inte efter mina egna kvalifikationer. Kvotering främjar INTE jämlikhet!

____________________________
Tillägg:

Eftersom ovanstående artikel av flera som kommenterat tolkats som jag uttrycker rädsla för att kvotering skulle tvinga in någon, ur till exempel ett visst kön, och sätta dem före någon mer kvalificerad. Detta är inte alls fallet, och det är dessutom reglerat i lag att så inte får ske. Jag vill därför här ytterligare förtydliga de poänger jag vill få fram.

Genom att kvotera över huvudtaget så lägger man fokus på, och tvingar fram att, värderingar läggs i just de faktorer som man inte vill att man i sammanhanget skall värdera människor utifrån. Man sätter fokus just där man i jämlikt behandlad situation inte skulle haft det.

Dessutom har man, i och med man använder kvotering, satt upp ett mål som mäter hur jämställd situationen är genom att räkna huvuden. Då reducerar man jämställdheten till statistik och tar fokus från själva jämställdhetsfrågan, som i min mening handlar om värderingar. Kvotering tar bort fokus från jämställdheten!

Jag personligen tror, och har erfarenhet av att, mångfald på arbetsplatser är något väldigt positivt, både för de enskilda anställda och företaget som helhet, men inte nödvändigtvis det viktigaste eller mest avgörande för att komma tillrätta med jämställdhetsproblemen i samhället. Att vara ur en viss grupp eller av ett visst kön kan vara en kvalifikation i sig själv, och det är viktigt för företag att anställa för mångfald. Jag tror att det finns betydligt bättre och mer jämställda metoder och incitament för att få företag att inse detta.

Jag hoppas verkligen att alla kan vara överens om att jämställdhet INTE handlar om hur många personer av en viss grupp versus en annan det finns i en bestämd situation, utan om att personerna värderas lika oavsett vilken grupp de tillhör!!!

11 kommentarer:

  1. 3 sep 2010, 10:29

    Kvotering innebär inte att exempelvis en kvinna skall få ett jobb till vilket pris som helst.

    Om ett företag söker en peron till en viss befattning och får 1000 ansökningar visar det sig kanske att 30 personer har rätt erfarenhet, kompetens och befinns lämpliga. Utav dessa 30 är tre kvinnor och 27 män. Företaget har manlig dominans i personalstocken och väljer då en av de tre kvinnorna för tjänsten eftersom de har krav på sig att kvotera in fler kvinnor.

    Menar du att kvotering gör att mindre kvalificerad personal får tjänster före mer kvalificerad pga sin minioritet så menar du också att det saknas kompetenta kvinnor, handikappade, invandrare etc.
    Eller?

    SvaraRadera
  2. 3 sep 2010, 10:50

    Johan, jag menar absolut inte att det saknas kompetens i dessa grupper. Jag arbetar tillsammans med högst kvalificerade medarbetare ur alla de grupper du nämner. Jag anser också, att tillhöra en viss grupp kan vara vara en kvalifikation i sig själv. Tex i ditt exempel ovan där ena könet är överrepresenterat. Mångfald berikar och ett företag får, i min mening, många fördelar genom att ha en inte alltför snedvriden könsfördelning.

    Vad jag argumentera emot är kvotering som medel för att uppnå jämlikhet. Kvotering är i sig själv diskriminerande. Om målet är att uppnå samma värde för människor oavsett kön, ursprung, handikapp, sexuell läggning, etc, men man genom kvotering tvingas lägga värderingen i just dessa attribut vid tex en anställning, så behandlas ju inte dessa grupper jämlikt. Om du pga kvotering får eller nekas ett jobb har du, i min mening, inte behandlats jämlikt med de andra sökande.

    Dessutom tycker jag, att genom att använda kvotering som ett medel reducerar man jämlikhet till statistik. Jämlikhet handlar, i mitt tycke, inte om att räkna hur många personer från en viss grupp det finns jämfört med en annan grupp.

    Jämlikhet handlar om värderingar och om att behandlas lika utan beaktande av för sammanhanget ovidkommande omständigheter. Kvotering i sig förhindrar just detta.

    SvaraRadera
  3. 3 sep 2010, 11:19

    Du tolkar positiv särbehandling som diskriminering mot alla övriga som inte inryms i minioriteten. Är inte det ganska naivt?

    Klart att inte kvotering är guds gåva till mänskligheten. Hade man kunnat programmera om människors hjärnor till jämställt tänkande över en natt hade det inte behövts positiv särbehandling.

    Problemet är att den jämlikhet och rättvisa du efterlyser inte uppnås utan metoder som kvotering. Men genom kvotering "tvingar" man fram det du referar till som "statisktisk jämlikhet". Därefter kanske den verkliga jämlikheten växer fram.

    Man måste börja någonstans...

    SvaraRadera
  4. 3 sep 2010, 12:19

    Är särbehandling, ur ett jämställdhetsperspektiv, någonsin positiv? Handlar inte jämställdhet just om att undvika särbehandling?

    Med risk för att ytterligare späda på ditt argument att jag är naiv, kan jag också belysa det faktum att jag anser inte bara att de som inte inryms i minoriteten diskrimineras, jag anser dessutom att personen som kvoteras in diskrimineras, och faktiskt i högre grad än de övriga. Den personen är ju utvald på grund av / tack vare ett attribut som inte nödvändigtvis är det mest kvalificerande. Personen har tex utifrån sitt kön blivit bedömd. Det betyder inte att personen saknar kompetens, eller ens att könet inte är av betydelse som kvalifikation. Men om det är en av kvotering påtvingad värdering så har personen i mitt tycke inte blivit jämlikt behandlad.

    Som jag skrivit i själva artikeltexten ovan, håller jag med dig om att kvotering har en potentiell positiv effekt genom att mönster kan tvingas brytas och acceptans för det främmande möjligtvis kan uppnås genom detta. Dock ser jag på frågan mer ideologiskt, något du själv talar varmt för i en tidigare kommentar. Jag anser inte det är rätt metod att använda diskriminering för att motverka diskriminering, faktiskt lika lite som jag anser det rätt att använda dödsstraff för att motverka mord. Visst konsekvenserna i liknelsen är mer ödesdigra och därmed kanske av en annan dignitet, men båda metoderna ger antagligen effekt, men är, sett ur ett ideologiskt perspektiv, nödvändigtvis inte de bästa, eller mest moraliskt riktiga. Om man vill sända signaler kan man inte alltid tillåta att målet helgar medlen.

    SvaraRadera
  5. 8 sep 2010, 12:55

    Nej, jämställdhet handlar inte om att undvika positiv särbehandling. Om du anser att den kvoterade personen erhållit en tjänst utan att ha rätt kvalifikationer så har du missförstått kvotering.

    Poängen är ju att den kvoterade personen väljs bland de som har lika kvalifikationer. Två personer är såklart inte exakt lika lämpliga för en tjänst ur ett helhetsperspektiv men de kan vara lika i de för tjänsten viktiga egenskaperna, kompetenserna och erfarenhetera.

    På så vis anser jag inte att någon med rätta kan säga "du fick jobbet bara för att du är tjej". Personen fick jobbet för att hon hade rätt kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper. Att det sedan fanns andra som också hade det är ju inte unikt. Så är det ju vid de flesta tillsättningar av tjänster, det finns alltid några som är "lika bra" som man måste välja mellan.

    Dödsstraff är ju enda hundraprocentiga metoden att undvika återfall bland förbrytare, men det är väl en annan diskussion... ;)

    SvaraRadera
  6. 8 sep 2010, 13:44

    Du har tydligtvis fortfarande inte förstått grunden i mitt argument mot kvotering. Det handlar över huvudtaget inte om att jag är rädd att kvalifikationer eller kompetens inte kan uppnås. Det handlar om motsatsförhållandet i att man i syfte att motverka att människor bedöms utifrån i sammanhanget ovidkommande faktorer påtvingar att värdering läggs i just dessa faktorer.

    SvaraRadera
  7. 8 sep 2010, 17:56

    Jo, det har jag förstått. Men det är ju en oerhörd skillnad om denna värdering är positiv eller negativ. Dessutom är det ju ett sätt att hantera problemet. Om man helt bortser från de ovidkommande faktorerna för att undvika att värdera dem mörkar man ju problemet.
    Om du sågar kvotering pga det ideologiska problemet att positiv särbehandling lägger värdering i just det som skall undvikas att värderas negativt, så tycker jag att du skall föreslå en bättre åtgärd att vidta för att lösa problemet... ;)

    Vi kan ju inte ha politiker som inte konkret tar tag i problem för att lösningarna på problemen strider mot partiernas ideologi.

    SvaraRadera
  8. 8 sep 2010, 19:42

    Visst, du har en poäng i att man inte kan blunda för problem eller inte ta tag i dem bara för att en specifik metod att adressera problemet inte är den mest moraliskt eller ideologiskt riktiga. Men det har jag inte heller påstått att man skall göra. Jag tycker dock man kan undvika använda metoder som motsäger ändamålet.

    Jag menar fortfarande att det finns bättre sätt än just kvotering för att adressera jämställdhetsproblemen. Jag anser fortfarande att kvotering reducerar jämställdhetsfrågan till statistik.

    Jag personligen tror, och har erfarenhet av att, mångfald på arbetsplatser är något väldigt positivt, både för de enskilda anställda och företaget som helhet, men inte nödvändigtvis det viktigaste eller mest avgörande för att komma tillrätta med jämställdhetsproblemen i samhället.

    Även om målet är att uppnå statisk likformighet på en arbetsplats och man tror att jämställdhetsproblemet kan adresseras på detta sätt, så finns det andra metoder än just kvotering för att uppmuntra. Tex, minskade initiala utgifter för en arbetsgivare som anställer för mångfald. Detta är dock inte heller, ur ett jämställdhetsperspektiv, särskilt optimalt, men betydligt bättre än kvotering då man inte tvingas, utan uppmuntras, att lägga värderingarna i tex kön eller handikapp.

    Något som i min mening är viktigt att hålla i åtanke vid sådana här åtgärder är att man inte primärt arbetar för att komma tillrätta med jämställdhetsfrågorna genom dem. De fungerar bra för att hjälpa en viss grupp som är utsatt, eller kanske av olika anledningar har svårt att få ett jobb. Detta tycker jag man skall göra, men jag tycker inte man skall kalla det jämställdhetsarbete.

    För att få samhället mer jämställt är det värderingar och människosyn som måste ändras, inte staplar och grafer i ett excelark. Utbildning, information och matematiska och/eller ekonomiska bevis av vinningen med mångfald är betydligt bättre incitament till att påbörja förändringen.

    Enligt min övertygelse, borde dessa metoder också lånsiktigt vara bättre och mer hållbara. Om människor inte vill ändra sin människosyn tror jag inte tvång via kvotering kan få dem att göra det heller. Kan man få människor att inse att mångfald ger en vinning, kanske framförallt socialt, men initialt är kanske också den ekonomiska aspekten viktig, tror jag man har en bättre möjlighet att ändra värderingar och få samhället mer jämställt.

    SvaraRadera
  9. 8 sep 2010, 19:59

    Låter klokt tycker jag.

    Nu måste du skriva ett nytt blogg-ämne jag kan vara kritisk till. Snart en vecka sen ju :)

    SvaraRadera
  10. 21 okt 2010, 19:14

    Du vet nog inte riktigt vad kvotering är. Kvotering är att den mest lämpade ska få jobbet, inte att ett visst kön ska gå före (så som det ser ut idag där män är gynnade - inte genom lag men i praktiken). Det är olagligt att kvotera in någon som får "gå före" någon som är mer lämpad. Det har aldrig handlat om det.

    SvaraRadera
  11. 21 okt 2010, 19:34

    Det märks att du inte läst hela kommentarstråden mellan mig och Johan. Där behandlas och förtydligas det som kanske kunde uppfattas så i själva inlägget.

    Om du orkar ta dig igenom "alla" nio kommentarerna så inser du nog att min rädsla inte är baserad i att kvotering skulle tvinga in någon ur tex ett visst kön och sätta dem före någon mer kvalificerad (vilket du också poängterar är olagligt).

    Genom att kvotera över huvudtaget så lägger man fokus på, och tvingar fram att, värderingar läggs i just de faktorer som man inte vill att man i sammanhanget skall värdera människor utifrån. Man sätter fokus just där man i jämlikt behandlad situation inte skulle haft det.

    Dessutom har man i och med man använder kvotering, satt upp ett mål som mäter hur jämställd situationen är genom att räkna huvuden. Då reducerar man jämställdheten till statistik och tar fokus från själva jämställdhetsfrågan, som i min mening handlar om värderingar. Kvotering tar bort fokus från jämställdheten!

    Jag personligen tror, och har erfarenhet av att, mångfald på arbetsplatser är något väldigt positivt, både för de enskilda anställda och företaget som helhet, men inte nödvändigtvis det viktigaste eller mest avgörande för att komma tillrätta med jämställdhetsproblemen i samhället. Att vara ur en viss grupp eller av ett visst kön kan vara en kvalifikation i sig själv, och det är viktigt för företag att anställa för mångfald. Jag tror att det finns betydligt bättre och mer jämställda metoder och incitament för att få företag att inse detta.

    Jag hoppas verkligen att vi i varje fall kan vara överens om att jämställdhet INTE handlar om hur många personer av en viss grupp versus en annan det finns i en bestämd situation, utan om att personerna värderas lika oavsett vilken grupp de tillhör?!?

    SvaraRadera