Vad skulle hända med Sverige då? Kommer vår välfärdsstat rasa samman som hävdas? Kommer vi tvingas leva i misär? Kommer vi ens överleva?
 |
| Flyktingar i Grekland, bildkälla www.ekathimerini.com |
Av de flyktingar som sökte asyl i EU 2015 var det tolv procent (12%) som sökte i Sverige. Med samma katastrofscenario nu som då måste vi räkna med samma fördelning. Vi skulle alltså få etthundratjugotusen (120 000) asylansökningar under en kort period. Etthundratjugotusen asylansökningar att behandla i lilla Sverige. Det är många!
En asylsökande som uppehåller sig i Sverige får upp till sjuttioen (71) kronor om dagen för att klara sig. Det skall räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Utöver det skall vi anordna boende under tiden de är här. Ett ABT-boende kostade då sextusen (6 000) kronor i månaden för fyra personer, vilket skulle bli femtio (50) kronor per person och natt, men det är rimligt att anta att det har blivit dyrare sedan 2014. Dessutom, om många kommer samtidigt, kan vi räkna med att vi behöver komplettera med andra former av boende också, vissa betydligt dyrare. Låt oss därför ta i och säga att det kostar tvåhundra (200) kronor per person och natt i genomsnitt.
Andra kostnader tillkommer ju också för samhället, så det känns rättvist att nästan dubbla den totala kostnaden på tvåhundrasjuttioen (271) kronor upp till totalt femhundra (500) kronor per asylsökande och dag för att täcka upp för dessa extra kostnader, såsom personalkostnader inom sjukvård, polis, migrationsverk, etc, något som en stor samtidig flyktingström naturligtvis skulle innebära.
Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet ökade till femhundra (500) dagar år 2016 (jag fick dock inte fram under hur många av dessa som de sökande vistades i Sverige, så vi antar att de var i Sverige hela tiden). Även om Sverige efter 2015 haft tid att förbereda sig för en liknande situation verkar vi ha varit dåliga på att göra det, så vi räknar med samma handläggningstider denna gång.
Då skulle asylbehandlingen av den miljon flyktingar som kommer in i EU kosta Sverige trettio (30) miljarder kronor över ungefär två år. Trettio miljarder kronor! Det är mycket! Också för ett helt litet land som Sverige kan man få mycket för trettio miljarder kronor. Är det verkligen värt att hjälpa krigshärjade flyktingar och barn som lider när vi kan använda de pengarna på annat sätt i vårt land?
Vi hade ju trots allt inte större budgetöverskott än etthundratolv (112) miljarder kronor under 2019, ett år då vi inte ens minskade vår statsskuld med mer än etthundrafyrtionio (149) miljarder kronor.
Har vi verkligen råd att visa medmänsklighet och rädda liv om det kostar trettio miljarder kronor över två år?
Är det inte bättre att satsa på ett ännu högre budgetöverskott än etthundratolv miljarder kronor detta år?
Källor:
migrationsinfo.se
* https://www.migrationsinfo.se/asylsokande-i-eu/
* https://www.migrationsinfo.se/fragor-och-svar/hur-mycket-pengar-far-asylsokande/
Regeringskansliet
* https://www.regeringen.se/4a6c02/contentassets/79f6d27416794f0bb146c792e02b65fc/utgiftsomrade-8-migration.pdf
Riksgälden
* https://www.riksgalden.se/sv/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2020/statens-budgetoverskott-blev-112-miljarder-kronor-2019/
Inspirationen till detta inlägg var en diskussion på facebook runt en artikel av Sofia Mirjamsdotter.
Läs den artikeln också!
https://www.allehanda.se/artikel/sofia-mirjamsdotter-det-ar-flyktingarna-som-ar-hotade-och-utsatta-inte-sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar