torsdag 24 november 2011

Övervakning som dödar

Jag har skrivit om detta tidigare. Senast i inlägget Konsten att övervaka sönder en demokrati. I dag får medias vinkling av det som händer i Syrien tjäna som avskräckande exempel på de risker jag försöker lyfta fram.

Om vi inte tar vårt ansvar och ser riskerna med att ständigt vara övervakade, om vi låter den ökande övervakning av oss bli slentrian, om vi inte värnar om vår personliga integritet och frihet utan likgiltigt accepterar att företag och myndigheter i allt högre utsträckning, oinskränkt tillåts bedriva övervakning av enskilda individer tror jag att detta för eller senare kan resultera i missbruk. Missbruk som i värsta fall kan leda till förföljelse och mord av oliktänkande. Alla medier rapporterar idag om det stora antalet dödsoffer i striderna mellan rebeller och militär i Syrien. En del av dessa lyfter också fram vinklingen att av Ericsson utvecklad och såld teknik, i kombination med att alla som som köper mobilkort i Syrien måste legitimera sig, kan ha möjliggjort förföljelse och att oliktänkande kan ha lokaliserats och avrättats. 

Jag är inte emot tekniken i sig. Det är fantastiskt med positioneringstjänster. Även om man kanske kan ha vissa moraliskt grundade åsikter om det är jag inte ens särskilt kritisk mot att Ericsson sålt systemen till Syrien för flera år sedan. De gjorde det helt i linje med gällande regler och rekommendationer och i syfte att tjäna pengar på en fri marknad. Dock är det skedda i Syrien ett utmärkt exempel på hur all teknik och övervakning kan användas i moraliskt vidriga syften.

I Sverige inte bara tillåter vi med FRA lagar och på andra sätt att en infrastruktur för att övervaka enskilda individer byggs upp. Vi protestera inte över att Apple, Google, många (alla?) mobiloperatörer konstant och ständigt övervakar vår fysiska position och det mesta av allt vi söker efter eller surfar till kartläggs med hjälp av cookies och inbäddade javascript. Information om våra vanor och intressen är marknadsekonomins gyllende handelsvara. Men återigen är inte tekniken i sig, eller företagens vinstambitioner problemet här. Problemet är att vi, mig själv inklusive, likgiltigt accepterar det som ett faktum och inte längre ser risken med att vi som individer låter oss bli totalt kartlagda.

Vi kan inte, och jag vill inte, stoppa teknikutvecklingen. Men vi måste, och jag försöker, värna om vår integritet och personliga frihet. Låt det som rapporteras från Syrien idag tjäna som ett dyrköpt och sorgligt exempel på var vi skulle kunna sluta annars.

--
Källor:
DN: http://www.dn.se/ekonomi/ericsson-fortsatter-som-vanligt-i-syrien
SVT: http://Svt.se/2.22584/1.2615769/business_as_usual_for_ericsson_i_syrien
CS: http://www.idg.se/2.1085/1.417924/avslojade-spionkod-i-telefoner--nu-ska-han-tystas

onsdag 9 november 2011

Konsten att rubriksätta

Hej bloggen! Det var ett tag sedan vi sågs, men det kan vi eventuellt diskutera mer om i ett senare inlägg!

Det som fick igång skrivlusten denna gång var ett G+ inlägg (tyvärr ej publikt) av Mattias Davidsson där han kommenterar denna artikel av Kairos Future:
"Var tredje elev vill inte ha mer IT i skolan".

I korthet går artikeln ut på att skolledningen vill att IT skall användas mer i undervisningen medan elever och lärare inte är lika entusiastiska.

MEN VA FAN?!? - Rubriken på detta inlägg kunde lika gärna varit "Konsten att (miss)tolka statistik".

Om man läser rapporten artikeln refererar till ((http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publications/Itiskolan.pdf) (också framtagen av Kairos Future) så ser man genomgående, men tydligast i diagrammen på sida 7 att bland lärare, elever och föräldrar är det mindre än 8% som vill ha mindre grad av IT-verktyg i undervisningen. Rapporten visar också att av eleverna, som rubriken omtalar, är det 92% som tycker att IT användningen är lagom eller bör utökas! 66% av eleverna uttalar att de vill ha mer IT-stöd i undervisningen.

Visst, att 66% av eleverna vill ha mer stöd, kan givetvis generera en rubrik som påpekar att en tredjedel INTE vill ha mer IT stöd. Men det är ju ganska uppenbart att man medvetet valt, både i rapport och artikel, att få detta att låta som om elever är negativa till IT (eller åtminstone utökat IT-stöd).

Min erfarenhet är att människan är i grunden har ett motstånd mot förändring. Man söker trygghet i det man har och vet hur det fungerar. Jag tror alla som bytt jobb, skola eller bara flyttat har haft lite, inte bara förväntansfulla, fjärliar i magen oavsett hur mycket bättre det man är på väg emot verkar. Man vet ju vad man har, men kan inte vara säker på vad man får.

Min tolkning måste således istället bli att det är fantastiskt många (92%) som är positiva till IT stödet som finns och att skolan på ledningsnivå satsar på att föra in utökat IT-stöd, och min rubriksättning hade varit: Överväldigande stöd bland elever för IT satsningen i Skolan !!!