Hmpf!- ... eller: Det är inget fel på min badmintonracket ... och den är inte ens särskilt gammal!!!

Jag har börjat spela badminton igen ... eller igen och igen ... jag har egentligen aldrig spelat badminton. När jag var i tonåren så spelade jag någon timme nästan varje lördag med några scoutkompisar, och har upp genom åren, i kortare perioder, återupptaget samma aktivitet, MEN det var lääänge sedan nu. Åtminstone femton år sedan, antagligen närmre tjugo, när jag börjar tänka efter.

Nu när jag bytte jobb för inte så länge sedan, så visade det sig dock att det fanns några aktiva badmintonmotionärer på jobbet som spelar varje måndag och fredag lunch, och jag är verkligen i behov av att röra på mig lite mer regelbundet (att åka skidor en gång per år är visserligen regelbundet... men lite oftare då!), så jag hoppade på det gänget. Fan vad kul det fortfarande visade sig vara!

Faktiskt så kul att efter ha varit med tre gånger, så letade jag fram min egen gamla badmintonracket ... en riktigt bra racket ... visserligen ärvd ... efter min lillebror ... för ca tjugo år sedan ... eller ja, tjugofem kanske ... efter att han kasserat den ... men bra! Jag lovar!

Jag gjorde mig stort besvär att hitta den. Den låg begravet bland sommaruteleksakerna, i vår friggebod. Ett icke uppvärmt, utan isolering, med tunna snålväggar, litet skjul. Men jag hittade den. Fan vad skön den kändes i handen. Insliten bra linda runt handtaget, rätt vikt och balans, en kanonracket! Lite slappa strängar dock, men inget en omsträngning inte kan fixa, tänkte jag.

Så, idag tog jag med mig den till hallen där vi spelar, och visade glatt upp den för den sextioåriga hurttanten i kassan, frågandes om de kunde stränga om den tills det var dags igen på måndaglunch. Hennes kommentar var:

- Ja, det kan .... .... .... NEJ, den typen av rackets strängar vi inte om!

Va fan?!?

- Det är en bra racket.... försökte jag.

- Den är gammalt, sa hon, och fortsatte förklara varför de inte strängade om sådana rackets ... att den inte var helgjuten, att de inte kunde garantera att ramen inte sprack vid infästningen, bla, bla, bla....

Det är en bra racket!

... jag lovar.

... men gav med mig ... och insåg att det inte bara är gubben som börjar bli gammal, kanske utrustningen också, så jag gick in i shopen och började kolla rackets. Fan, alla 50 racketen de hade såg likadana ut (förutom loggan på rackets av olika märken), var ungefär lika tunga, kändes likadana, och kostade ungefär lika mycket ... förutom några som stack ut i pris. Så jag tog saken i egen dator och beställde nyss en halvdyr racket nedsatt till drygt halva priset (då kom jag lite under vad majoriteten av racketen kostade i shoppen) ... va fan ... känner jag ingen skillnad så blir det nog bra oavsett vad jag köper, så länge jag håller mig från den billigaste ... eller?

... fast jag betvivlar att det är en lika bra racket som min gamla ärvda!