... nä, snarare "Ett Ryskt Sverige", är det vad vi vill ha?
Jag pratar inte om medmänsklighet, ekonomisk fördelningspolitik eller ens om jämställdhet just nu. De är alla viktiga frågor för mig. Viktiga frågor i Sverige. Men, de senaste flera valens resultat har minskat vikten av dessa frågor. För mig. För Sverige.
Händelserna just nu i Ryssland där oppositionen, med rätts- och polismakt, trycks tillbaka av det styrande partiet, är utmärkta exempel på vartåt de senaste svenska valen indikerar att vi är på väg i Sverige.
Om vi fortsätter rösta för ett ofritt samhälle där staten är suverän och definierar mallen för vem, och hur, vi får vara, för vad vi får tycka och tro på, vilken konst som är ok, och så vidare, är vi demokratiskt snart där Ryssland är idag. I en skendemokrati. Steget från att vi, folket, ses som en enhet, en homogen enhet där alla måste passa in i mallen, där vi alla måste tycka likadant och ha samma värderingar för att passa in (som det i de senaste valen växande partiet redan idag har lagförslag om i sitt principprogram), till att vi visst får rösta på vem vi vill, medan att det i praktiken bara finns ett tillåtet parti att rösta på, är inte så långt.
Lagtolkningar och rättsväsendet är, i ett demokratiskt samhälle, skilt från staten. Vi har en oberoende domstol i Sverige, som varken regering eller riksdag får styra över (även om det än så länge onämnda partiet redan nu har många förslag som skulle omfördela maktbalansen till statens favör).
Ryska staten säger sig följa sina lagar nu när de fängslar oppositionsledare och, på lösa grunder, gör tillslag mot väldigt många av oppositionens lokaler efter att oppositionen likväl lyckats mobilisera motstånd i de kommun-/regionalval som oppositionen, på grund av, enligt staten, tekniska formaliteter, bestridda av oppositionen, lagligen inte fick delta i. Jag vill inte att staten i Sverige skall kunna säga att de har lagen på sin sida när de fängslar meningsmotståndare, och gör tillslag mot oppositionslokaler, direkt efter ett bakslag i ett val där meningsmotståndarna inte ens fick vara med i, men ändå lyckades skapa opinion i.
Det är ingen demokrati när staten (det styrande partiet) tolkar lagen och vrider den så den gynnar dem själva.
Det är så Ryssland ser ut.
Det är så Sverigedemokraterna, enligt deras principprogram, vill att Sverige skall bli.
Mer makt till staten. Folket skall vara homogent, passa in i den svenska mallen (så som den är definierad av Sverigedemokraterna).
Många av de lagförslag SD redan lagt och genom sitt principprogram föreslår, innebär ökad övervakning, mer makt till polisen, angiverilagar, etc, etc. De är alla förslag som försvagar vår demokrati och lagar som parlamentariskt skulle föra oss närmare ett samhälle som liknar dagens Ryssland.
Jag skiter, i det läge vi är i just nu, i höger eller vänster. I det stora hela är omfördelningspolitiken helt oväsentlig om vi inte har frihet. Frihet att tycka och tro vad vi vill och tillåts uttrycka det. I Sverige är vi så vana vid liberalismen att vi inte ens ifrågasätter att den inte kan vara gällande. Ändå har vi ett parti på frammarsch som vill ta bort allt detta, mest grundläggande, för oss. Hur tänkte vi nu? Gjorde vi ens det? Tänkte alltså! När vi hjälper SD att i varje riksdagsval öka.
Om vi tänker, tänker över varåt vi är på väg, så kommer fler att röstat för att hålla det mest grundläggande närmast hjärtat. Friheten! Demokratin! En röst på demokratin är inte en röst på SD! Just nu behöver vi en stabil kärna som alla partier, inte bara på ytan, är överens om. Den kärna som är en garant för fortsatt stabil demokrati. Jag vill att min röst skall räknas, även om den inte för tillfället ligger hos det styrande partiet. Det vill jag även i fortsättningen. Oavsett vilka Svenska parti som sitter i regeringen. Förut kände jag mig trygg att de skulle förbli så. Jag är inte så säker längre.
Hjälp mig få tillbaka min övertygelse på den svenska demokratin!
--
Referenser:
Stort tillslag mot oppositionella i Ryssland
SVT Nyheter
Sverigedemokraternas Principprogram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar