Jag läser för närvarande, parallellt med mitt arbete, en kurs, "Affärsmannaskap för IT Chefer", som ger 7,5 universitetspoäng. Tanken är att kursen skall ge mig de verktyg jag behöver för att få större genomslag hos ledningen och finansavdelningar. "Walk the walk and talk the talk" liksom ... eller ähhh kanske snarare "tala med bönder på böndernas vis och med lärde män på latin". Skit samma, kursen är än så länge intressant, och har redan gett mig lite av det jag eftersökte, så långt är allt väl. Ett vettigt upplägg, som gör att man har en chans att hinna med den trots heltidsarbete, där man dragit ut de 7,5 poängen över ett halvår har kursen också. Den är upplagd med endast fyra undervisnings- / seminarietillfällen, ett par långa dagar vardera.
Detta innebär givetvis att det finns en del självstudier och inlämningsuppgifter som skall genomföras mellan träffarna, och det är här min återfunna ungdom visar sig. När jag på heltid pluggade vid universitet för en massa år sedan, sköt jag ALLTID upp all tentaläsning in i det sista. Aldrig hade jag varit så up-to-date med all den amerikanska hemmafrusproblematik som behandlades hos Opera, eller mer ajour med vad som för tillfället såldes på TV-shop som när jag skulle tenta-plugga. Ett par kaffe-kannor långa nätter två dagar innan man skulle skriva räddade dock de flesta tentor.
Nu känns det precis likadant. Fick innan jul en lååång litteraturlista som skulle avverkas innan träffen jag skall resa till i morgon. Hur mycket tror ni jag kommit igenom hittills? Men ikväll är det ju House på TV, det kan man ju inte missa ... och jag har ju ett par nya BD filmer jag inte sett ännu ... och ett vansinigt viktigt blogginlägg (detta) som måste skrivas ... hinner nog läsa det jag behöver på flyget imorgon ...
Fan jag är 25 igen!
Härligt ... eller?
Nä, får nog ta tag i det här nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar