söndag 23 januari 2011

Blir man smal av fett?

Jag ställde frågan om man blir fet av fett i mitt förra inlägg, och besvarade den med att jag är ganska övertygad om att man inte blir det. Både vetenskapliga studier och egna experiment har visat detta.

Vidare nämnde jag i det inlägget att jag inte heller tror att man blir smal av fett. Jag känner att jag kanske behöver vidareutveckla det resonemanget för att inte bli missförstådd.

Teorin bakom lågkolhydratdieter som GI-baserade sådana, LCHF, Atkinson, etc är, i korthet, att högt blodsocker ökar mängden insulin i blodet, och att insulin är det som triggar kroppen att börja lagra energi i form av fett. Högt blodsocker får man av socker, fruktsocker och stärkelse (stärkelse omvandlas till socker i kroppen).

Jag tror på dessa teorier. I synnerhet som allt fler undersökningar pekar i den riktningen. Även större randomiserade undersökningar som har större vetenskapligt bevisvärde pekar på det. I varje fall om man tror Andreas Eenfeldt, som i min mening är den mest vettiga LCHF förespråkaren jag läst något av.

Vad även han dock missar att tala om är GL (Glycaemic Load) vilket egentligen borde vara det mest intressanta enligt teorin. GL visar hur mycket en portion föda påverkar blodsockernivån, och det är ju det som är direkt avgörande för insulinutsöndringen (inte hur högt sockerinnehållet i maten är). I princip är det inget problem att sätta i sig en påse smågodis, bara man inte tar mer än en bit var tionde minut. Rent praktiskt, är det dock betydligt enklare att bara undvika sockret helt.

Nåja, tillbaks till frågan: Blir man smal av fett?

Jag hävdar fortfarande att jag inte kan se att man blir smal av att äta fett. Inte direkt i varje fall. Även om frågan hur kroppen lagrar eller bränner fett inte är så enkel besvarad som energi-in-energi-ut, så är det inte av fettet du blir smal. Det man blir smal av är att använda det redan lagrade fettet som bränsle. Det gör kroppen visserligen även om du äter fett och bara fett. Jag gissar att anledningen är att kroppsfettet går snabbare att göra om till energi än det fettet man ätit och som finns i tarmarna. Alltså du kan bli smal TROTS att du äter fett, men du blir inte smal av ATT äta fett.

För att kroppen skall använda det lagrade fettet som bränsle, måste man ställa om den till att inte lagra fett i onödan. Det gör man genom att hålla en jämn lagom hög (eller till och med låg om man vill gå ner fort) blodsockernivå. Det som gör dig smal är alltså att låta bli att äta socker och stärkelse, alternativt äta väldigt lite i taget.

MEN äter man bara kolhydrater och äter dem i takt som inte höjder blodsockret nämnvärt, blir man aldrig mätt. Om man lägger till annan lågkolhydratmat utan fett (tex vitkål, broccoli, etc) kan man bli mätt, men inte lika länge som på fett. Dessutom blir det utan fett väldigt svårt att få i sig all näring man behöver.

Så kort sagt, jag tror fortfarande inte man blir smal av att äta fett, men samtidigt tror jag man behöver äta fett för att kunna hålla den kost som mest effektivt och långsiktigt hållbart gör en smal!

Man blir inte smal av att bara tillföra fett till en dålig diet! Man blir smal av att ta bort det dåliga ur dieten, och ersätta det, med tex fett. Det är således inget problem att äta fett när man försöker bli smal, men det är inte av fettet man blir smal.

Fan nu börjar jag bli hungrig av allt skrivande om mat. Ett litet mellanmål ... avokado med majonnäs och räkor kanske ... eller ett par rostbiffskivor med oliver och cambozolaost får det bli. Båda bra mellanmål med mycket fett och lite kolhydrater :-)

2 kommentarer:

  1. Importerade historiska kommentareronsdag 21 mars 2018 12:06:00 CET

    --
    Kommentar av Johan, 23 jan 2011
    Jag tycker att du skall blanda in mängden fett i din analys. Blir man smal av att äta fett? Nej, men man kan kanske må bra, känna sig mätt och ända förbränna kroppsfett och det är väl det som är poängen?
    En intressantare fråga tycker jag är hur mycket kcal man kan äta per dag och ändå förbränna kroppsfett.
    Min förbränning i fullständig vila per dygn är ca 1800kcal. Lägger jag sen till lätt kroppsarbete, hushållstjänster, gång i trappor, styrketräning, löpning etc. så kanske jag i snitt per dygn gör av med ca 3000kcal.
    Vad händer om jag äter strikt LCHF och 3000kcal per dygn? 2000kcal? 6000kcal?
    Följer man LCHF-råd skall man inte räkna på kalorierna, utan bara att till man blir mätt 3-5ggr per dag. Men jag tycker fortfarande att diskussionen kan vara intressant.
    Dessutom borde det påverka hur mycket man äter åt gången. Ett gigantiskt mål om dagen eller utspritt på 5 måltider. Kroppen har ju en tendens att "ställa in sig på svält" och gå på sparlåga man äter för sällan.

    --
    Kommentar av +Fredrik Ax, 23 jan 2011
    Johan: Hushållstjänster behöver väl inte du blanda in? ;-)

    Visst det hade varit teoretiskt intressant att kolla på relationen med hur mycket energi man tar in i olika former med hur mycket man bränner, men jag är varken tillräckligt insatt eller tillräckligt intresserad av att räkna på hur mkt energi, och hur den skall vara fördelad över dygnet, för att kroppen fortfarande skall bränna kroppsfett för att bry mig. Det var därför jag valde LCHF ... mkt enklare att skita i att tänka på det och bara äta tills man blir ordentligt mätt när man är hungrig. Har funkat bra för mig sist jag provade oavsett om det var två, eller fem, gånger om dagen. Hade jag haft fler än tre-fyra kilo till idealvikt och känt att jag drastiskt behövt lägga om hela min livsstil för att nå dit hade det kanske varit en annan sak. Men det finns ju för tusan professorer i kost och medicin som inte gör annat än att kollar på sådant här. Någon av dem borde väl ha något att säga i ämnet?!?

    SvaraRadera
  2. Importerade historisak kommentareronsdag 21 mars 2018 12:07:00 CET

    --
    Kommentar av Fru Gårman, 24 jan 2011
    Fett är gott i alla fall när det är fett i en cheesekake, till exempel. ;)

    --
    Kommentar av +Fredrik Ax, 25 jan 2011
    Fru Gårman: http://tummyrumble.hultberg.org/2009/07/lchf-cheesecake.html :-)

    --
    Kommentar av Johan, 27 jan 2011
    Nä, hushållstjänsterna drar inte mycket energi i mitt hem inte. Om man inte räknar in tvätta, stryka, dammsuga, dammtorka, diska då förstås ;)

    Eller insiminerar du att jag har skitt himma va?

    Appropå LCHF, så har jag tidigare varit äckligt seriös. Sen har jag lagt av för att det inte fungerar när jag är på övning eller bor på hotell. Den här gången försöker jag ändå köra på, trots att det blir en del gömda kolhydrater i restaurang-maten. Det fungerar faktiskt riktigt bra. Wish me good luck
    Hur går det själv?

    --
    Kommentar av +Fredrik Ax, 27 jan 2011
    Johan: Näe ... det är alltid så fint hos dig!

    Jag har testat den äckligt seriösa varianten tidigare, då med utmärk resultat. Nu är jag lite mer avslappnad, och tillåter mig av bekvämlighetsskäl och i speciella situationer, som nu när jag är på utbildningsträff, inte bry mig så mycket. Jag äter i princip alla ovanjordgrönsaker, inklusive paprika, lök och tomater, men väljer bort godiset i pauserna. Jag väljer bort vissa saker om det är buffé, etc, men acceptera att jag tex måste äta potatis till lunchen för att orka långa eftermiddagspass, etc. Tillåter mig även ett äpple eller en öl som extralyx någon gång då och då i min vardag.

    Min kompromiss fungerar fint så länge man inte har något mål att rasa snabbt i vikt. Jag mår bra. Behöver inte fundera så mkt och kan njuta av det mesta ... och det jag väljer bort, förutom kanske pasta, saknar jag inte.

    Tror bestämt att jag börjar hitta en livsstil utan socker och sötningsmedel, samt mycket mindre stärkelse som passar mig utmärkt nu när jag börjar plana ut vid en vikt och kroppsform jag känner mig tillfreds med.

    --
    Kommentar av Johan, 31 jan 2011
    Låter stabilt.

    SvaraRadera