onsdag 3 november 2010

Ordfloden sinat?

Här har varit tyst ett tag ... jag har inte haft tid eller energi att lägga här mellan omstruktureringar (ja, pga nedskärningar :-( ) på jobbet och det dagliga familjelivet.

Ibland är det konstigt att vissas olycka att stå utan jobb innebär så mycket extra arbete för andra. Vi har fått kämpa på, vissa dagar 14 timmar, för att få ihop allt på jobbet. Samtidigt är Tina mitt uppe i säljmöten, etc och haft eländen med uteblivna säljprover, med mera. Så hon är också tvungen att lägga en massa extra timmar. Dessutom har hästhjälpen hoppat av och tid behövts läggas på att ragga och sätta in den nya familjen i stallrutinerna.

All vår lediga tid har därför fått gå till att alternerande lägga på vår son. Jag tror dock att vi lyckats bra och att han inte känt sig åsidosatt, MEN ibland undrar man vad fan man håller på med, och saknar det där diskjobbet jag hade en gång i tiden. Även om jag i vanliga fall är ganska "duktig" på att släppa arbetet när jag kommer hem, har det de sista två veckorna varit omöjligt. När man stod som diskare arbetade man sina timmar, för det mesta funderande på allt annat. När arbetspasset var slut var man ledig. Fan vad gött det var på sitt sätt. Dessa veckor har man så snart Vincent somnat satt sig och arbetat fram till läggdags.

Fast jag skulle nog trots allt inte vilja byta tillbaks. Inte ens om jag fick behålla min nuvarande lön. Jag hade nog blivit fruktansvärt uttråkad och inte så lite frustrerad över den förlorade frihet jag (periodvis) har i mitt nuvarande jobb.

En stor ljusglimt mitt mellan dessa helvetesveckor veckor var dock en mycket trevlig fyrtioårsfest jag var på i lördags. Födelsegrisen hade gjort om sitt hem till en bar med bistro, där utbudet var rikligt, maten suveränt god och hade många bra LCHF riktiga rätter. Så fast jag höll mig undan från pastasallad och hembakat bröd (*snyft*) så njöt jag i fulla drag, och fuskade till det med en Mojito :-) men höll för övrigt drickandet till vin och whiskey ... ja, ja en GT kanske också slank ner då. Sällskapet var ypperligt, och jag kan bara tacka för en trevlig fest som hjälpte till att hålla mig flytande genom dessa veckor ... och dessutom tvingade mig till att ta det lugnt i söndags ... fast huvudvärken kunde jag förstås varit utan ;-)

1 kommentar:

  1. Kommentar av Här går man, 3 nov 2010, 21:22
    Ja, huvudvärken är skönt att slippa, gläd dig med att din försvann senast dagen efter (antar jag), min har jag 24/7. Men nu bryr vi oss inte om det.
    Tack för dina kommentarer och glad att jag kunde inspirera! Ser fram emot det ordflodet. :)

    SvaraRadera