Satt, trots att jag redan tidigare i dag avklarat min demokratiska röstplikt, och slökollade politikerdebatten på TV4.
När integrationsfrågan kom på bordet så lyssnade jag lite extra och kunde glädja mig åt att alla de medverkande partierna (M, FP, C, KD, S, MP & V) via sina partiledare uttryckte vilja att hjälpa och förbättra för invandrare och flyktingar. Ingen uttryckte åsikter om åtstramningar i flykting- eller invandringspolitiken, och framförallt var det ingen som gick i "rädslan-för-att-SD-skall-komma-i-vågmästarposition-fällan" som massmedia gjort allt de kunnat för att underblåsa, utan istället faktiskt talade för sin egen politik. I varje fall allianspartierna gjorde detta, medan de rödgröna mest kritiserade allianspolitiken.
Trots att båda blocken uttryckte goda intentioner och verkade överens om att målet är att få en ökad jämlikhet som också innefattar invandrare och svenskar med invandrarbakgrund, samt att vi skall välkomna flyktingar så finns det en tydlig skillnad i hur detta skall uppnås, och också i vad målet rent faktiskt betyder och vilken vägen för att nå dit är.
Alliansen, med i denna debatt Jan Björklund (FP) i spetsen, uttrycker i min meningen en tydligare bild av jämlikhet, där flyktingar och invandrare skall ha samma möjligheter och förutsättningar som alla andra. Alla skall till exempel ha rätt att jobba, även under asylperioden. Alla skall ha rätt att vara stolta och känna sig värdefulla efter sin förmåga. Alliansen är dessutom öppen för ökad invandring, inte bara i form av flyktingar utan också arbetsinvandrare. Jag hurrar för att detta uttrycks så tydligt och får mig att tro att kanske i någon avlägsen framtid finns hopp för den personliga utopi jag målar upp i mitt Politiskt ställningstagande inlägg, där jag drömmer om öppna gränser till ett öppet samhälle byggt på grundpelare av individuell frihet, personlig integritet och medmänsklighet.
Det röd-gröna blocket däremot, verkade mer ha en omhändertagande filosofi i flyktingfrågan som går ut på att det är synd om flyktingarna och att vi därför måste visa vår medkänsla genom att bara tillhandahålla och ta om hand, utan att ge möjligheter att växa eller själv försörja sig. För mig är detta inte jämlikhet, och även om det är en form av medmänsklighet så tror jag den är mer destruktiv än att låta människor få göra det mesta möjliga av sin situation utifrån sina förutsättningar.
De röd-gröna kommenterade inte alls sin hållning till arbetsinvandring, men kom med Lars Ohly (V) i spetsen ganska nära genom att kritisera alliansens "rätt-att-arbeta-under-asyltiden-politik". Detta av rädsla för att de tillgängliga arbeten inte räcker till, ens till de arbetssökande som finns på den svenska arbetsmarknaden idag. Detta låter i mina öron farligt nära de klyschor som de populistiska partierna som spelar på främlingsrädslan gärna underblåser: "De kommer hit och tar våra arbeten!"
Om man, som jag, tror på människan, dess förmåga att kunna tänka och verka fritt, och har en tro på att medmänskligheten föds ur människors lika värden och inte är något som kan påtvingas av staten i form av ett omhändertagande som begränsa möjligheter, förvisso i välvilja, men utan att ge möjlighet för individen att växa och verka under sina egna förutsättningar, så visades det tydligt att av de ikväll debatterande blocken finns det bara en sida att lägga sin röst på.
Att jag dessutom detta valår faktiskt lagt mig vinn om att kolla upp mina kommunalpolitikers åsikter och värderingar och till och med utväxlat några mail med de som verkade ligga närmst mina egna värderingar för att få en tydligare bild, något som slutligen fick mig att med gott samvete kunna sätta ett kryss på den vita valsedeln, gör att jag idag är ännu mer övertygad om att min röst hamnade rätt :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar