Vackra människor och inneboende nyfikenhet

Satt och slökollade "Taking Lives", när jag började fundera på vad det är som gör att jag tycker att en människa är vacker.

När det gäller människor man har en personlig relation till är det otroligt många saker som spelar in. Vissa, eller kanske till och med de flesta, faktorerna som avgör hur vacker en sådan person är i mina ögon, är inte utseenderelaterade.

Skönhet-kommer-inifrån-köret, ni vet?!?

För mig är det helt sant! Jag är helt övertygad om att hur min hjärna tar emot / bearbetar bilden av en person färgas starkt av vad jag, förutom det fysiska utseendet, ser hos personen. Dennes personlighet och värderingar avspeglar sig i nivån av skönhet som personen utstrålar.

En annan sida av att inte bara utseendet avgör huruvida man uppfattar någon som vacker eller inte, är ens bild av ett nyfött barn. Nyfödda barn är INTE utseendemässigt vackra! I synnerhet när de precis har lämnat livmoderns trygga värld och drar sitt första andetag ser de anskrämliga ut. En liten, ofta röd-blå-lila, slemmig och blodig klump som är skrynklig och mer liknar något ur en åttiotalsskräckfilm än en människa. Inget som direkt höjer aptiten.

Jag har alltid varit av den uppfattningen, och var faktiskt rädd att jag skulle känna likadant när vår älskade Vincent skulle födas. Men nej det där har naturen finurligt nog styrt upp, så att varje barn, i varje fall, varje efterlängtat barn, som föds, är i det ögonblicket, i föräldrarnas ögon, det vackraste någonsin. Så var det också för mig. När den lilla slemklumpen kom ut var han underbar!

Men om man bortser från relations- och direkt biologi- / hormonpåverkan i samband med födslar, vad är det i en persons utseende som gör att man tycker personen är vacker?

Jag tycker Angelina Jolie är vacker. Jag har ingen som helst personlig relation till henne. Visst jag har sett henne spela ett otal olika roller i en uppsjö filmer, men jag vet i princip ingenting om personen bakom rollerna. Jag har sett henne spela tillräckligt många, och olika, karaktärer för att vara säker på att det inte är en av dessa jag tycker är vacker, utan faktiskt skådespelerskan bakom dessa.

Det är kanske inte så konstigt. Angelina Jolie har många av de fysiska attribut som vårt samhälle lär oss uppskatta som vackra, men jag tycker ändå inte det är helt uppenbart.

Hon har (naturligt?) fylliga läppar, men jag är inte någon "sucker" för breda munnar och fylliga läppar. I så fall uppskattar jag mer med det som händer med hennes ansikte när hon skrattar eller ler. Då får hon väldigt markerade drag, linjerna från näsan ned till skrattgroparna blir markerade och hennes höga kindkotor förstärks. Det tilltalar mig, men är inte hela anledningen till att jag uppfattar henne som vacker.

Hon har, eller framställs i varje oftast med, en intensiv blick. Hennes ögon är förstärkta med makeup och välansade ögonbryn. En blick att drunkna i? Nja, jag vet inte det. Det är inte det heller som tippar lasset för mig.

På bilder av henne tagna rakt framifrån, blir fylligheten i hennes läppar tydligare, man ser de markerade dragen som ytterligare förstärks av leenden bättre. Man får den intensiva blicken riktad rakt mot sig. Trots detta tycker jag Angelina Jolie är snyggare i profil än rakt framifrån.

Vilka attribut framhävs då mer i profil? Hennes oftast(?) smala midja och inte underdimensionerade barm framträder tydligt i profil. Visst, kvinnliga kurvor är vackert, men jag tycker inte hennes proportioner är perfekta, utan föredrar egentligen lite mindre (mer hanterbart  ;-) ) av det goda.

I profil får man också en tydligare bild av öron och näsa. Angelina Jolies öron har karaktär, och drar på inget sätt ned hennes utseende. Men det är inte heller de som gör henne vacker. Ungefär det samma gäller hennes näsa, som inte står ut särskilt mycket. Den är relativt nätt och inte för bred, men kan faktiskt ge ett lite platt intryck. Särskilt i profil. Visst, hon är ingen plattnosad bulldogg, men det är inte heller näsan som lyfter henne till de vackras nivå.

Kombinationen och proportionerna av allt ovan bidrager i all väsentlighet till att jag uppfattar Angelina Jolie som vacker. Helheten ger bilden så att säga, MEN utan hennes perfekta käklinje som kontrasterar med en vacker hals och nacke skulle jag nog inte se henne som så vacker som jag gör.

Från hakspetsen längs hela käkens nederkant går en vackert formad linje som i perfekt vinkel skarpt böjer av mot och fortsätter upp till öronsnibbarna. Den smäckra och ganska långa halsen lyfter upp och förstärker intrycket. Med annan hals och utan den rena käklinjen hade nog intrycket av Angelina Jolie blivit mer kompakt och satt. Nu får hon ett stänk av bräcklighet över sig, och det är den som gör att jag tycker hon är vackert.

Det var en ny upplevelse för mig att fördjupa mig så här mycket i utseendemässig skönhet och försöka identifiera vad jag tycker är vackert. Det känns ganska ytligt, och inte så lite dissekerande. Det hela kommer sig nog av min djupgående nyfikenhet. Jag vill förstå hur och varför allting hänger samman ... en nyfikenhet som ibland kan ta sig konstiga former.

Man borde kanske ibland öva på att bara luta sig tillbaka och njuta av verklighetens skönhet. Om man bara accepterar sakers natur och istället låter sig förundras så får man ju mycket mer tid till att njuta av det förundransvärda. Men det är inte MIN natur. Jag vill veta hur och varför. Visst höstlöven som skimrar i alla färger är underbara. Skogen doftar underbart. Men vad är det som gör att löven ändrar färg. Vad är det egentligen som luktar? Om frågorna besvaras blir mitt njutande större sedan.